Så var det dags igen att bege sig mot nya utställningsäventyr! Den här gången hade vi med oss Ester (SE*Meduseld’s Krona) och Tegan (Nittsjöns Tornado). Eftersom Ester bor i Uppsala med V & E så åkte vi dit först för att hämta dem innan vi for vidare till Upplands Väsby, en liten omväg för oss men det gick ändå ganska smidigt. Låt oss säga att det inte är så mycket trafik i Uppsala innan kl 7 på morgonen! 🙂
Väl framme vid Stockholms hundsportcenter där utställningen höll till checkade vi in, undersöktes av veterinär och installerade oss i burarna. Vi hade fantastiskt roliga Christina som burgranne som hade med sig Putte, Mårrgan, Roland och Godis. Riktigt stiliga killar allihop. Det fanns också andra härliga människor på plats som vi pratade med och kunde fördriva tiden med.
Det var en ganska liten utställning denna gång, vi var några stycken som var lite förvånade faktiskt. Men vi hade det trevligt och jag tycker att det var en välordnad utställning, så en eloge till Alfakatten som arrangerade detta.
Jag har aldrig haft Helene Lis som domare förut till någon av mina katter, men en gång ska ju vara den första, och det var idag. Både Ester och Tegan hade bedömningar hos henne. Det som Helene särskilt gjorde var att vara tydlig i sin bedömning om vad som var bra och vad som kunde bli bättre hos katten. Det är faktiskt inte alltid så tydligt hos andra domare, så jag var positivt ”överraskad”. Jag ska fatta mig kort om det jag hörde (eller ville höra? 😉 Jag tar inget ansvar för exakt korrekthet i denna återgivelse av bedömningarna).
… och nu så till bedömningarna
V visade upp Ester jättefint och Ester fick en jättefin bedömning, med särskilt beröm över hennes fina uttryck, fina ögon och jämna pälsfärg. Generellt tyckte Lis att Ester behövde bygga på med mer kropp i form av muskulatur och bredd. Det är sådant som kan komma med ålder och den utveckling det medför hos en katt. Det var lite för mycket spring i benen hos Ester den här gången för hon helt skulle kunna slappna av under bedömningen, men på det stora hela skötte hon sig fint för att vara första gången på utställning. Certifikat blev det (CAC)! Det blev jag jätteglad för. Två till behövs för en championtitel – vi får se om och när det kan vara aktuellt för ännu en utställning för lilltjejen. Fotona nedan på Ester är tagna av Ingrid Rudén.
Och nu Tegans tur: Lis tyckte att Tegan var jättefin med fina kontraster och utmaskning. Hakan kunde vara bättre i bredden typ och lite mer massa till kroppen. Ja, det vanliga med andra ord. Cert blev det även till Tegan (EX1) och även NOM (nominering) till panelen. Jippi! Vi var i extas. Några av fotona nedan är fotade av Ingrid Rudén, och några är fotade av mig.
Paneldags
Efter lite lunch och paus var det så dags för panel. Den här dagen gick undan och vi var snart uppe med Tegan, en assistent visade henne för publiken. Helt rättvist vann en Burmilla BIS denna gång och vi är nöjda med att Tegan fick visa upp sig en extra gång innan dagen var slut.
Dags för hemgång!
Det känns verkligen som om det var mycket som hände idag, och kul var det! Stort tack till alla som vi pratade med idag, dessutom stort tack till fodervärdarna V & E för snygg hantering och fantastisk preparering av Ester! Ni är guld värda.
Precis som många andra uppfödare önskar vi att föda upp friska och sunda katter, därför följer vi några hälsoprogram från PawPeds. Däribland hälsoprogrammet för HD, som först togs fram för Maine Coon-katter när det uppdagades att den rasen var hårt drabbad av just höftledsdysplasi (HD). För att få en bedömning på kattens höftleder måste man först ta röntgenbild hos veterinär. Mer om det nedan!
Det hände mycket igår: Jag hämtade Yen (CH SE*Meduseld’s Yen) i Danderyd och sedan Ester (SE*Meduseld’s Krona) i Uppsala för att sedan röra oss mot södra sidan Uppsala till Rembackens veterinärklinik. Vi har varit där förut med tjejernas pappa Essing & mamma Gaia för samma procedur.
Eftersom tjejerna inte var tillräckligt lugna för att röntgas utan sedering så fick de lite sådant. I samband med att man väljer rätt dosering vägdes tjejerna en och en. Yen väger ungefär 4,2 kg och Ester 3,6 kg. Inga bjässar någon av dem med andra ord, men så är ju Ester fortfarande bara 11 månader gammal och har lite tid på sig att lägga på vikt. Minimum runt 4 kg på en britt brukar man prata om, även om det finns många andra faktorer att ta hänsyn till också i bedömningen av vikt och kroppsbyggnad. Yen är troligen relativt färdigväxt och 4,2 kg är en bra vikt som är i bra proportion till hennes storlek.
Såhär ser det ut när man placerar katterna inför röntgenplåtningen. Obs! En katt i taget förstås! Säckarna bredvid deras överkroppar hjälper bara till att stötta upp kropparna så de ligger stadigt och rakt. När själva plåten tas så hjälper både jag och djurskötaren till med att hålla katterna för ett bra bildresultat.
Här syns en halv röntgenplåt, jag vill inte visa hela här på bloggen ännu.
När djurskötaren tog bilderna var hon väldigt noga med att katten ligger helt platt på rygg, har helt rak ryggrad och att höftlederna ligger helt rakt parallellt från varandra. Detta är jätteviktigt för att avläsningarna ska bli så korrekta som möjligt. Dessutom såg hon till att själva lårbenen ser väldigt raka ut på röntgenbilden, de får ”inte se ut som bananer” som hon själv uttryckte det – därför tycker jag det är superbra att gå till kliniker där man har en vana av att röntga katters och hundars höftleder eftersom de vet och förstår hur bilderna ska vara komponerade.
Efter det får katterna medel för uppvaknande och deras del i denna process är över. Kliniken skickar över bilderna (och de formulär jag hade med mig från PawPeds) till veterinären som läser av bilderna, och som sedan graderar höfterna. Väntan på resultaten brukar dröja mellan 3-6 veckor.
Jag är väldigt glad över att tjejernas fodervärdar hade möjlighet att låna ut sina katter till denna dags äventyr – särskilt långt äventyr blev det ju för Yen som hämtades först och lämnades sist. ? Stort tack till er!
Ja, precis! Vi har anmält oss till ytterligare en utställning. Med oss följer SE*Meduseld’s Krona ”Ester” (BSH a) och Nittsjöns Tornado ”Tegan” (BSH n 21 33). Det ska bli superkul! Ester, som till vardags bor hos våra härliga fodervärdar Veronica och Erik, tävlar i klass 9, vuxenklass!, och Tegan kommer tävla i klass 11, junior. Det kommer nog vara en tuff konkurrens precis som alltid, i alla fall för Ester eftersom det brukar finnas en hel del snygga blå britter på utställningarna. 🙂
Vi funderar också på om vi borde anmäla oss till SNRF:s utställning i slutet av maj, det kommer vara en brittspecial då på lördagens utställning. Men eftersom det inte är vårt förbund så ”räknas” ju inte riktigt de utställningarna för oss, så jag kommer nog fundera lite till. Det är troligen Tegan som följer med oss då för enkelhetens skull – eller? Hmm … vi får se!
[spacer height=”20px”]
Andra nyheter?
Nja, inte direkt. Snart ska vi försöka få till hälsotester på Yen (CH SE*Meduseld’s Yen), och när Ester har blivit lite äldre så är det även hennes tur. Vi har tittat ut en lämplig kille till Yen, men vi avvaktar hälsoresultaten innan vi spikar något. Mycket spännande tider hur som helst.
Då var det dags att gå upp tidigt, plocka ihop det sista och packa in katt i bur – utställningsdags hos Stockholms kattklubb i Sollentuna! Den här gången hade vi med oss Meduseld’s Yen (som fodervärdarna hade med sig till lokalen) och Nittsjöns Tornado ”Tegan”. Yen tävlade i klass 9 och behövde bara ett cert till för att bli champion och Tegan hade utställningspremiär i babyklassen (klass 12).
Under natten hade det snöat mycket och kanske till och med regnat, så vi var tvugna att åka försiktigt mot utställningen när vi väl fått ut bilen ur garaget. Där mötte vi upp Hanna & Lovisa som hade med sig Yen, sen monterade vi upp vår egna dubbelbur från Sturdi – smidigt. Jag föredrar verkligen egen bur framför att hålla på med burskynken i de där låneburarna som Sverak har.
[spacer height=”20px”]
Medan vi väntade på vår tur vid bedömningarna minglade vi runt och träffade andra härliga kattägare och uppfödare, vissa som vi träffat förut och vissa som var nya bekantskaper. Det sociala är ju halva grejen med en utställning, tyvärr hinner man inte med att prata med alla som man hoppas få byta några ord med, men förhoppningsvis blir det möjlighet till det nästa gång istället.
[spacer height=”20px”]
Till bedömningarna!
Hanna och Lovisa tillsammans med CH Meduseld’s Yen
Yen var först att bli bedömd av domare Eric Reijers (Tjeckien), första gången vi har haft honom som domare över huvud taget. Det var en väldigt trevlig bedömning och jag skulle bli glad av att få mina katter bedömda av honom flera gånger. Yen fick höra flera fina ord, men troligen behöver hon ännu mera tid för att växa på sig och bredda på sig – men hon är jättefin redan nu, så jag tror det bara kommer att bli bättre. Certifikat blev det för Yen och numera kan hon titulera sig CHAMPION! Jag som uppfödare och delägare är så stolt, detta är ju den första Meduseld’s-katten att nå Champion-status!
[spacer height=”20px”]
Sen var det dags för vår Tegan att bli bedömd av domare Ulrika Eriksson (Sverige), som har bedömt katt för oss tidigare. Jag är väldigt glad i Ulrikas bedömningar, jag tycker alltid hon har bra saker att säga och är on point utan att vara för ”hård” mot den individuella katten. Ännu roligare var att Tegan fick en jättefin bedömning av henne, hon fick till och med ett stort hjärta ritat över hela bedömningssedeln, hihi. Det var också ruskigt nära att hon blev nominerad, men en annan snygg svartsilvertabby-britt fick den äran att visas i panel denna gång.
[spacer height=”20px”]
Tegan vid bedömning hos Ulrika Eriksson
[spacer height=”20px”]
Vi får tacka alla våra vänner inom kattvärlden för en härlig dag i Sollentuna med fina bedömningar. Vi hörs!
Meduseld’s är med på ett uppslag i Kattliv! Kommer ni ihåg senaste kullen hos oss? Klart ni gör! I somras for vi iväg strax söder om Stockholm för att få bebisarna fotade med Sveriges mest kända katt- och husdjursfotograf Eivor Rasehorn. Det blev många fina bilder på de små bustrollen och några av dem är nu med i senaste numret av Kattliv (nr 7/2017), som dessutom inkluderar en raspresentation av Brittiskt korthår – passande va?
I tidningen berättar jag litegrann om hur det är att leva med Brittiskt korthår, samt litegrann om de katter jag har boendes hemma hos mig. Det var jättekul att bli intervjuad av Annika på Kattliv, som gör ett enormt arbete med tidningen. Det tackar vi för! Tillsammans med Eivors bilder är tidningen verkligen en härlig upplevelse för oss som älskar katter – och för dig som dessutom älskar just Brittiskt korthår så bör du passa på att läsa denna tidning.
Jag har själv haft svårt i att få tag i tidningen, men när jag till slut hittade den fanns den på Pressbyrån på Stockholms centralstation. Enligt andras utsagor så verkar det absolut enklast att bara gå till en större Pressbyrån-butik för att hitta den (bara ett tips så ni slipper leta förgäves).
