Det finns många termer när man pratar om katter, här tänkte jag i korthet gå igenom några vanliga som man brukar beskriva sina katter med. Skillnaderna kan tyckas små, men de är avgörande för hur man klassificerar sin katt, vilket objektivt värde den har (ej att förväxla med sentimentalt värde) och vilket ursprung man anser att katten har.

Raskatter, huskatter och bondkatter har gemensamt att de alla är tamkatter som befinner sig i människors miljö. De behöver omvårdnad, tillsyn och omtanke från människor för att leva bra liv. Det kan också vara bra att veta att i Sverige finns inga vildkatter, de katter som man oftast refererar till som vilda är egentligen tamkatter som blivit förvildade. Men till saken, vad är då skillnaden mellan tidigare nämnda katter?

Omslagsfoto: The Lucky Neko via Unsplash

Vad är en raskatt?

Enklast beskrivet är att en raskatt är en tamkatt som är registrerad i ett kattförbunds stambok och har ett registreringsnummer. Man brukar säga att katten har ”stamtavla”. Saknar katten stamtavla/registreringsnummer så är katten inte en raskatt, oavsett om föräldrarna är raskatter eller ej.

Raskatter har flera olika egenskaper som man brukar kalla för ”rastypiska”, det vill säga att många katter inom samma ras har ungefär samma temperament, beteende, pälstyp, utseende m.m. i varierande grad. Raskatter har ett skrivet dokument, så kallad rasstandard, där en idealkatt av kattrasen är beskriven. Detta dokument hittar man på de olika kattförbundens hemsidor. Helst ska alla katter i rasen ligga mycket nära hur rasen är beskriven, med variation förstås. Raskatter föds upp av uppfödare som är aktiva medlemmar i olika kattförbund, exempelvis i TICA, SVERAK (FIFe), WCF, CFA, etcetera.

En raskatt kan vara resultatet av så kallad ”kontrollavel”, och stamtavlan innehåller då en helt annan ras än vad den individuella katten är registrerad som. Det beror oftast på att man vill få in nya blodslinjer i en kattras, vilket kan bero på många olika faktorer. Exempelvis att det finns få individer inom rasen, vilket kan leda till inavel om man inte tar in andra katter, eller att man vill förbättra hälsa, typ, storlek, färganlag med mera. I vårt förbund FIFe är kontrollavel är något man ansöker om, och ansökan ska vara godkänd innan uppfödaren får para sin katt. Om ansökan är godkänd så kan katterna sedan registreras i förbundets stambok, och de räknas därefter som raskatter men får s.k. kontrollstamtavla (RX) och oftast X-benämning i stamboken. Detta har dock ingen praktisk innebörd för sällskapsköparen, utan är endast av intresse ifall man föder upp katter och/eller ställer ut dem på kattutställningar.

Vad är en huskatt?

Kort förklarat är huskatter alla sorters katter som inte har stamtavla (det vill säga inte är registrerade i ett kattförbunds stambok, och har inte heller ett registreringsnummer). Föräldrarna till en huskatt kan vara raskatter med stamtavla, men så länge deras ungar inte är registrerade i ett kattförbunds stambok så är dessa ungar inte raskatter.

Huskatter kan också vara så kallade ”bondkatter”, det vill säga en tamkatt ”från landet”. Det är ofta dessa katter vi tänker på när vi tänker på ladugårdar, katterna i böckerna om Pelle Svanslös, med mera. Dessa katter har levt sida vid sida med människor i århundraden, och primärt arbetat som rått- och musjägare vid mänsklig bebyggelse. Vissa är mer vänligt inställda mot människor än andra. Bondkatten behöver inte längre nödvändigtvis komma från landsbygden, men det som kännetecknar en klassisk bondkatt är att den är korthårig och saknar andra raskattinslag. Ofta är de mönstrade eller omönstrade, med eller utan vitfläckighet. Klassiska färger är svart, blå (grå) och samma färger i sköldpaddsvariant. Ofta, men inte alltid, är ögonen mintgröna eller gula.

Det är också värt att notera att det inte finns en skriven standard för hur en huskatt eller bondkatt ser ut (vilket raskatter har). De utvecklas helt som de själva vill.

Men huskatter som ställs ut på kattutställningar då?

För att kunna ställa ut katter inom kattförbundet SVERAK (FIFe) så behöver huskatten ett så kallat huskattbevis:

Huskatt (inte stambokförd – utan stamtavla) kan tävla på utställning i huskattklass under förutsättning att den har ett huskattbevis utfärdat av SVERAK. Dessutom gäller bland annat att den är lägst uppskattningsvis fyra månader och vaccinerad och är den över tio månader ska den vara kastrerad och ID-märkt.

Huskattbevis liknar till viss del raskattens stamtavla i det avseendet att beviset består av ett kraftigare gulaktigt, bigat, dokument som är präglat och attesterat. I beviset finns bland annat uppgift om kattens namn, kön, födelsedatum, hårlag och färg, ID-nummer samt ägare. Varje huskattbevis erhåller ett unikt bevisnummer.

Att ställa ut huskatt – SVERAK, läst 2022-08-19

Vad bör man välja – raskatt eller huskatt?

Det beror helt på vad du själv önskar att ha. Jag personligen tycker att man alltid ska välja katt med omsorg, bland annat i val av uppfödare eller säljare. Med det menar jag att man bör endast stötta etisk uppfödning/försäljning av katter, oavsett kattens bakgrund.

Huskatter finns det väldigt många av, många vill bara föda upp en kull för att det är roligt. Vissa känner inte heller till att man kan kastrera sin katt, och då föds det ju många ungar efter katten oavsett om det är en hona eller en hane som går ute fritt (hanar kan ju lämna otroligt många avkommor på kort tid dessutom). Det finns otroligt många hemlösa katter i Sverige, långt över 100 000 katter är hemlösa. Lokala katthem med volontärer jobbar hårt för att fånga in dessa katter, ge dem vård och sedan placera ut dem i förhoppningsvis varaktiga trygga hem. Varje vår och sommar svämmar katthemmen över med nya katter som kommit till världen.

Ska du köpa en huskatt finns det egentligen bara ett enda etiskt alternativ i min mening: köp en katt från ett katthem. Då avlastar du det lokala katthemmet. Och du ger en hemlös katt ett alldeles eget hem.

Att köpa en huskatt från en huskattuppfödare (som ofta gör reklam med allehanda påstådda raskattinslag i kattungarna) är absolut oetiskt. Då har man stöttat en verksamhet som inte har ett syfte för att finnas till.

Vill man föda upp katter med syfte och med ett mål så är det endast raskattuppfödning som man ska hålla på med. Raskattuppfödare har också många regler inom kattförbunden att förhålla sig till, som syftar till att öka välmåendet hos katterna medlemmarna/uppfödarna äger samt reglerar tryggare köp för en konsument. Denna trygghet får man inte om man köper en huskatt från en huskattuppfödare.

Kuriosa: Huskattuppfödare kallas oftast för ”BYB”, ”Backyard Breeder”.

Hoppas att den här texten kan vara till hjälp för någon!

Translate Site »