Här nedanför är en text om Rumpan, SE*Meduseld’s Rupie, som var tvungen att somna in för alltid i slutet av maj. Hon blev 3 år och 3 dagar gammal. Stort tack Ulla för att vi fått ta del av denna fina text som du skrivit om älskade Rupie. Stora kramar till dig och Björn!
– Anna
Vår älskade lilla katt, Meduseld’s Rupie, kom som en vind in i våra liv för tre år sen. Luckan skulle få vara ensamkatt hade vi bestämt. Men längtan efter en katt till blev övermäktig så vi messade Anna och nej, i hennes C-kull var alla sex ungarna tingade. Men till vår stora glädje kom ett återbud och det var vår Rupie. Hon var som menad till oss.
Så kom hon då vacker, glad, älsklig och tillitsfull. I leken flög hon fram och hoppade rakt upp i luften. Hon hade alltid fullt upp ofta med sina ringar som hon jonglerade med och att hålla koll på oss alla förstås. Retades med Luckan som försökte hänga med så gott han kunde. De älskade varandra. Det var så fint att se hur de tvättade varandra och låg nära och vilade.
Två hela somrar på landet fick vi med Rupie eller Rumpan som vi också kallade henne. Där hade hon också mycket att stå i med alla fjärilar, gräshoppor, fågelspaning och till och med jaga en riktig mus. Smart och finurlig som hon var lyckades hon öppna myggdörren och ta med sig Luckan ut innan vi ens hann blinka.
Men så började hennes lymfkörtlar svullna upp av och till. Det blev remiss till Strömsholm där det gjordes en allergiutredning och lungröntgen som visade en fettinlagring i lungan. Kortison tog bort svullnaden och någon allergi hade hon inte. Hon mådde bra länge men sen började hon halta och det visade sig att hon hade fått en korsbandsskada. Vi vet inte när det hände men hon var ju ett yrväder. Hon fick medicin och fortsatte leka och ha kul.
Någonting kändes ändå inte riktigt bra. Vi fick veta att vår älskade lilla katt hade Legg Perthes sjukdom och mot den hjälper bara operation. Med en korsbandsskada på ena sidan och Legg Perthes på den andra fanns bara det ofattbara att låta lilla Rupie få somna in i ro den 25 maj 2020.
Älskade, älskade lilla Rumpan vi kommer aldrig glömma dig och din livsglädje. Ditt liv blev för kort, bara tre år och tre dagar, men du levde fullt ut. Vi är glada för den tid vi ändå fick tillsammans med dig men det blev inte som vi tänkt från början.
Matte, Husse och Luckan saknar dig så. Du var för fin för den här världen.
Rumpan, SE*Meduseld’s Rupie.
Född 2017-05-22, somnade in 2020-05-25.
Älskad & saknad.
Det är så mysigt att få uppdateringar från utflyttade kattungar. Här om dagen kom en hälsning från Rumpan (SE*Meduseld’s Rupie) och hennes familj.
Rumpan
SE*Meduseld’s Rupie, blå hona
Så fin hon blivit, definitivt starka drag från pappa Essing tycker jag – men hon är bra lik mamma Gaia också. Och riktigt stor. 😀 Tack Ulla & Björn för uppdateringen!
Vi har fått jättesöta hälsningar från Rupies (ur C-kullen) och Tassas (B-kullen) familjer. Dessutom tänkte jag att jag då passar på att lägga upp nya bilder på deras pappa Essing som bor med oss. ☺️?
Hälsningar från Rupie
Rupie sitter gärna i fönstret och tittar på snöovädret. ?
– skriver matte Ulla
Hon är så fin tycker jag! Tack så mycket Ulla för hälsningen! ? Rupie är ca 1,5 år gammal.
Tassa väntar på att systersonen Vision ska flytta in. Tassa är kullsyster med Yen, som är mamma till vår D-kull. Hon är ca 2 år gammal.
Bilder på Essing
Tiden är verkligen något man måste ha i åtanke i britternas utveckling. Essing är ca 3,5 år gammal nu och ser ut som en nallebjörn i kropp och huvud – och så snäll till sätter så jag blir alldeles rörd. ?
Nu är kattungarna i C-kullen 8 veckor gamla, man får anta att vi har haft så roligt att vi inte ens märkt att tiden gått så snabbt. Förra veckan blev det tyvärr inga foton på sötnosarna eftersom jag varit upptagen på annat håll. Men idag fick vi till lite bilder mitt på dagen. Eftersom det är så molnigt här gick det väldigt bra att fota (ett bra tips är att inte fota i starkt solsken, eftersom katterna då gärna kisar med ögonen vilket ofta resulterar i tråkiga bilder… tyvärr… ja jag talar delvis av egen erfarenhet).
Jag fick också några efterlängtade bilder på Gaia, som nu är drygt 2 år och 4 månader gammal nu. Trots att hon har tagit hand om så många bebisar tycker jag ändå att hon är i fint skick och jag älskar ju att ta foton på katterna ute på ängen bakom vårt bostadsområde.
[spacer height=”20px”]
[spacer height=”20px”]
[spacer height=”20px”]
[spacer height=”20px”]
[spacer height=”20px”]
Blå bildbomb skulle man kanske kunna kalla det här inlägget också. 😉 Känns oerhört konstigt att ha så många blå katter hemma, men det är lite kul också. Jag har nämligen aldrig kunnat förstå varför man bara vill föda upp katter av en färg, som ju vissa gör. Men tro det eller ej – jag är faktiskt galet förtjust i den här kullen, halva tjusningen sitter nog i att man får betrakta de små så noga för att se skillnaderna. <3 Så nu är jag inte längre lika skeptisk som innan till att föda upp kullar i en och samma färg.
Ja, någon gång ska man väl ha fel. Tur att det inte var något värre än att Rubel visade sig vara en hane, inte en hona som jag först trott. Igår låg Rubel så glatt och sprattlade på rygg när jag såg något som inte kan beskrivas som något annat än ett ”paket”. 😉 Det var bara att inse att jag haft fel. Det är lustigt hur ens hjärna fungerar, allt förändras men samtidigt har ingenting hänt – det är ju precis som det varit hela tiden. Nåja, det var ju ingen big deal hur som helst, Rubel är densamma som han var för 2 dagar sedan. Givetvis kikade jag på resten av kullen, men där behövde jag inte anteckna några ändringar utan de ser ut att stämma fortfarande. 🙂
